Det långsamma resandets tid

För inte så längesedan, innan någon ännu hört talas om jetlag, var resandet något som fick ta tid. När vi når 1800-talet uppträder en ny typ av resenär. Välbeställda personer som gör resan blott för sitt nöjes skull. Längtan efter gott klimat, kulturupplevelser, en smula äventyr eller kanske bara avkoppling var det som lockade dessa – våra första turister.

Vi är i en tid då en turistresa kunde upplevas som ett strapatsrikt, om än tyglat, äventyr. Enformigheten på långa järnvägssträckor genom Europa följdes av ångbåtsfärd i rasande storm över Medelhavet och milslånga färder i postvagn genom ett osäkert Sahara.

Lika viktigt som resan var minnet och återberättandet efter hemkomsten. Från 1800-talets mitt kom fotografiet att bli ett sådant minne.

När kamerorna ännu var otympliga fanns professionella fotografer på plats som sålde praktfulla vyer över städer och minnesmärken eller arrangerade scener av lokalt folkliv. Mot 1880-talet blev handkameror vanliga och man kunde ta sina egna bilder där man själv syntes klättrande upp för pyramider eller ridande kamel.

Denna utställning samlar fotografier från den epok då resandet ännu fick ta tid. Vi står inför en fotografisk skatt som förde en bild av världen till Sverige så som vi önskade se den.