Hur blev namnet en vara i svensk litterär offentlighet? Varför började anonymitet ersättas med namn och signaturer i mitten av 1800-talet? Och vad fick det för följder?
Hur blev namnet en vara i svensk litterär offentlighet? Varför började anonymitet ersättas med namn och signaturer i mitten av 1800-talet? Och vad fick det för följder?
Litteraturvetaren Åsa Arping ställer frågorna i sin nya bok ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50. Särskilt under 1840-talet förändrades kritiker- och författarrollerna avsevärt. Att göra sig ett namn och skapa en individuell image blev efter hand viktigare än att företräda kollektivet. Men det var en komplicerad och spännande process, med intressanta paralleller till dagens mediesituation.
Plats: Högskolecentrum Bohuslän, Uddevalla
Lokal: Se skyltning.
Mer info: Kontakta Göran Söderberg.
Kostnad: Ingen kostnad. Vi bjuder på enklare fika.
Anmälan: Senast 20 maj. Till Högskolecentrum.
Öppen för allmänheten: Ja, alla är varmt välkomna!